8 mål i arslet

Jag kanske inte skulle ha offentliggjort mitt hat i föregående inlägg. Den som är vidskeplig skulle nästan kunna tro att det straffade sig.

Matchen mot de gröna, som inte var gröna, slutade 1-8. I vanliga fall skulle jag ha varit glad för målet jag nickade in. Inte i går. Min matchinsats var så dålig att jag borde ha böter.
Hängas.
Stenkastas.
Piskas.

Förlusten inte bara sved. Den värkte och trängde sig in i det djupaste egot och sa: "tro inte att ni är något". 

Nej, men det kanske vi inte trodde heller. Men kanske behövde vi inte heller ett 1-8 resultat?

Jag tänker inte lyssna på det där. Jag har bestämt mig.
Därför har jag nu satt upp några rubriker som hjälp.
Hjälp att rama in min återupprättelse.
Och för en mer hållbar existens.

VÅGA MERA
SATSA HÖGRE
JOBBA HÅRDARE
TÄNK POSITIVT
BLICKA FRAMÅT

Om fotboll och att hata sina motståndare

Spelidé, taktik och kloka upplägg i all ära. Min tro är ändå att de där sakerna måste kryddas med lite hat för att den bästa fotbollen ska spelas. Som spelare måste jag pumpa upp adrenalin och lite aggressivitet innan domaren blåser för avspark. Detta görs mest effektivt genom att hitta anledningar att vara arg på motståndarna. I dag möter vi BIK. Hemma. Jag har många anledningar att hata dessa motståndare. Anledningar rangordnas enligt följande: 1. De har ett asfult namn. BIK kan man inte heta. 2. De vann oförtjänt och orättvist mot oss på deras hemmaplan med 1-0. 3. På deras hemsida skriver de dessutom om den matchen att de borde vunnit med mera. 4. De har haft ett oförtjänt flyt och ligger långt före oss i tabellen. 5. De hade en dålig konstgräsplan och det är onödigt och dumt. 6. De har gröna tröjor och det är fult. Med risk att verka omogen publicerar jag detta inlägg.

Samma dag fast olika

I dag sjösatte vi båten för att göra en utflykt, såsom vi gjorde förra året denna lördag i juli. 

Dagen började bra med solsken och värme. Lasse kom med traktorn och vi stjälpte i båten. 

Vi hann inte mer än göra det så kom molnen och sen regnet. Nu har det vräkt ner i timmar. 

Förra året hade vi dock så här skönt på sjön.

Marie vs Ving 1-0?

Jag skulle boka en resa. Jag tänkte; jag tar Ving, de brukar vara bra.
När jag kom till steg 3 i min bokning var det dax att göra vissa val. Irritationen kom smygandes när jag såg att en lunch på planet numera kostar 195 kr. 195 spänn för 2 dl värmeskåpsuppvärmd mat.
Nej tack. Inte ens att få den serverad av en snygg steward gör den värd sitt pris.
När jag sen upptäcker att jag måste betala extra för transfer mellan flygplatsen och hotellet orkar jag inte mer.

Vad ska jag nu med Ving till? Det är ju pga transfern jag bokar genom dem som charterbolag. Jag bokar inte genom Ving pga av deras roliga utflykter, maten på flyget eller vilseledande bilder på 4-stjärninga hotell som egentligen är 2-stjärninga!! Nej. Det är transfern jag vill åt.

Idag gjorde jag slut med Ving och bokade resan själv. Samma resmål, samma period, samma hotell, samma flygtider men i runda slängar 4000 kr billigare.

Visserligen får vi lov att resa i princip utan bagage och ännu har jag inte lyckats få fatt i någon transfer. Kanske får vi spendera veckan på flygplatsen Son Sant Joan.

Med en väska blott.

Min bojkott av Ving är värt det.

Ljus i regnet

Sommarens regnigaste dygn förgylldes av att familjen Emma & Johan Åström kom på besök och äventyrade med oss.

Vi besökte Karl Tallåsens fäbod och Styggforsen.

Det regnade oavbrutet men alla var glada ändå.  Tapperhetsmedalj till Emma och August som spenderade dagen under ett paraply!

Vandring

Det gäller att vara kreativ i det svenska sommarvädret och anpassa aktivitet efter väderlek. Vad kan vara en bättre aktivitet än vandring då vädret bjuder på moln och max15 grader i solen?

Vi vandrade en sträcka på Siljansleden, ca 7 km mittemellan Ärteråsen och Skräddar/Djurberga. Två dagar tog det i anspråk så vår bröllopspresent (tältet) fick följa med.

Vandringen bjöd på fina naturupplevelser, förutom björnspåren som höll på att skrämma skiten ur mig.

Helvetesfallet

Vi åkte på tur till Orsa Outdoor. Svängde in vid skylten till Helvetesfallet eftersom vi ändå inte hade något bättre för oss. 

Vägen till fallet var lite svår-gådd. Långa trappor och stora bökiga stenar på vägen. 

Väl framme vid fallet var det väl värt mödan. Förutom att räcket runt fallet var dåligt och jag fick ångest. Tänkte tvångsmässiga tankar hela tiden att nån unge skulle ramla ner i det forsande vattnet. 

Hade kunnat vara utan den utflykten faktiskt. Tipsar hellre om Styggforsen.