torsdag 18 december 2014

Lucka 12. P-O

Jag hade skrivtorka och låg efter med några luckor i min kalender. Plötsligt slår det mig att jag  kan skriva om dem som skulle kunna vara min andra familj.
Dom jag skrattar mycket med. Är allvarlig med, skämtar och ibland nästan gråter med.
Dom som jag spenderar mer vaken tid med än min familj.
Mina arbetskamrater.

Först ut.
Äldst.

Per-Olov Olars.

Vilken man.
Bara det faktum att en man väljer yrket socionom gör honom värd sin vikt i guld.
Fast P-O's vikt i guld blir ju inte så mycket så jag ändrar mig o säger att han är värd mer än sin vikt i guld. Nåt annat vore skamligt att påstå.
Han är nämligen en av de mest vältränade och slanka män jag känner trots att han för länge sen passerat den ålder då de flesta män blir lönnfeta och får kulmage.

När jag var yngre och inte hade bildat familj bar jag på nån föreställning om hur jag önskade att min eventuella framtida familj skulle bli.
Jag såg framför mig en friluftsfamilj i Fjällrävenkläder, Kånkenryggor och Segebadenpulkor.
På tur och vandringar i skog och mark.
I ur och skur.
Bärplockandes om sommar,
svampkorgar fulla om hösten,
långfärdsskridskor och längdlöparskidor om vintern.
Lugna och sansade föräldrar och harmoniska barn.
Så där som det aldrig blev.

Men så där som P-O verkar vara.
Enkel.
Jordnära men andlig.
Själslig men kroppslig.
Sann.

En rekorderlig karl utan spår av manschauvinism.
Förtroendeingivande.
Till P-O skulle jag kunna säga varsomhelst och känna mig förstådd.

Det är värt en lucköppning det.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar